Kent har gått iväg med tvätten och jag ligger på sängen och funderar på allt och ingenting.

Då känner jag hur varm jag blir i bröstet när jag tänker på Kent. Tänk vi träffades i maj 1979, det är snart 34 år sedan och jag är fortfarande förälskad. Ja det är klart att det har varit dalar och toppar i vårt förhållande men vi har alltid landat tillsammans.

Det är ju tyvärr ofta så att många växer ifrån varandra, vi har haft turen att växa samman. I dag tänker och tycker vi oftast likadant. Vi har samma smak och samma intressen. Vilken trygghet att alltid ha Kent vid min sida.

Han är det bästa som finns, och tänk att just han blev min man. Lycka!
.

Skönt att vara tillbaka på Phuket och Karon beach igen. Resan tillbaka gick bra, inga äventyr alls bortsett från att han som körde inte hittade på Phuket men det gör vi så vi kom till hotellet utan några problem.

I går kväll tog vi det bara lugnt. Det enda vi gjorde var att söka upp Kents tattokille som bytt lokal igen. Som tur är har Kents hans telefonnummer så han kan ringa och få nya adressen. Vi får se om det blir en tatto även i år.

I dag har vi fixat en ny moppe och åkt till Lotus och handlat lite. Det blev bl.a ett par skor åt oss var.

Det har varit molnigt i dag men nu skiner det upp så vi går ner på stranden en stund nu.
.