Rädda fåglar flyger inte, dom sitter osäker på sin gren och avvaktar.

Nu flyger jag äntligen igen. Det har tagit drygt ett år att hitta tillbaka till den inre tryggheten. Varför skriver jag så här, - Jo det ska jag berätta för dig. Nu flyger jag, nu törs jag!

Många är ni säkert som undrar varför jag slutade på Telia. Jag som hade ett så bra och välavlönat jobb. Så här var det - Jag stod bara inte ut längre. Telia kanske inte heller stod ut med mig, vem vet, det var kanske ömsesidigt. Nu pratar jag inte om Telia som helhet, jag pratar om den delen av företaget där jag var anställd dvs Kundtjänst Privat.

Jag har alltid trott på människor, trott på deras möjlighet att lyckas men då måste man först och främst skapa en trygghet. Man måste vara väldigt tydlig, ibland till och med övertydlig i sin organisation. Man måste ha en mycket tydlig struktur. Man måste ha mycket tydliga spelregler, vad är ok och vad är inte ok för att vi ska lyckas. Man kan vara stenhård med sin struktur, man kan tydligt visa alla, man kan peka med dela handen.

Man måste också ha en Vision, en tydlig vision som visar vart vi vill nå. Visionen måste vara gemensam. Alla måste känna i magen, i hjärtat i hjärnan att det här är rätt, att jag som individ vill nå samma mål som mitt företag. För att få alla med på tåget gäller inte hårdhet och övertydlighet. Här handlar det om att skapa förståelse, här handlar det om att ge den insikt som är nödvändig för var och en, nödvändig så att vår Vision blir vår gemensamma. Här handlar det om tålamod och tid.

Målet, framgången den skapas av kollektivet, dvs individen. Här måste alla få synas, höras och beröras. Alla måste få känna att de bidrar på ett positivt sätt. Här måste man släppa på tyglarna och lita på individen, lita på det självklara att alla vill lyckas. Man måste ta fram stytal som visar vart vi är på väg. Man måste hålla fast vid sina styrtal, man måste inse att alla kan och vill men att vi tar olika lång tid på oss att nå målet. Man måste vara otroligt mjuk och tålmodig, men måste skapa glädje. Kultur!

Hur jobbade vi inom mitt gamla företag. - Jo precis tvärt om.

Vi hade en otydlig organisation. Ingen riktigt långsiktig struktur. Vi var inte bara otydlig, vi var också fega. Vi sade inte alltid på ett tydligt sätt vem vi var till för och varför. Vi var med andra ord mjuk och otydlig med vår struktur.

Vi hade en Vision, en vision som vi säkrade att alla kunde. Vi glömde att säkra att alla köpte den, dvs att det kändes rätt i mage, hjärtat och hjärna på var och en.

Vi hade tydliga mål, men dom ändrades hela tiden. Ändras målet ändras styrtalen. Mot individ var vi otroligt kortsiktiga. Det som var viktigt i dag var inte viktigt i morgon, då var det något annat som det var fokus på. Vi skapade rädda och osäkra individer som inte mådde bra. Vi var supertydliga i vår uppföljning av aktuella styrtal. Vi var stenhårda, stenhårda och osympatiska i dialogen när vi tog fram handlingsplaner allt för att snabbt nå resultat. Individuella handlingsplaner som var och en måste ställa upp på, något alternativ eller gemensam dialog existerade inte om än vi sa att det var så.

Det jag vill säga med detta är. - Var hård med din struktur (organisation, aktiviteter, tidplaner mm) men mjuk i din kultur (empati, värdegrund, människosyn mm).

I dag mår jag så mycket bättre. I dag har jag fått tillbaka glädjen! Jag kan flyga, jag är inte rädd ;)

Kom ihåg att ovan är min sanning, kanske bara min sanning.