Hipp hipp hurra!

Nu sitter vi och väntar på taxin som ska ta oss till båten. Även denna resa går via Phi Phi men tyvärr hinner vi inte stanna där någon timme.

I går kväll var vi upp till Saladan och handlade lite. Priserna är bättre här än på Phuket.

Den här gången fick vi mycket bättre intryck av Koh Lanta än vad vi fick förra gången vi var här. Det beror nog på att det är lite mer folk här nu. Jag kommer inte ihåg vilket år vi var här sist men det kan ha varit 2006 direkt efter sunamin och det året var det lite folk överallt.

Grattis till världens finaste Dante som fyllde år i går. Typiskt att mormor och morfar nästan alltid är borta på din födelsedag. Men snart ses vi :)
.

[Bild]

I dag har vi haft en egen sightseeingtur på moppe.

.

Här är det verkligen lugnt och allt man gör gör man på stranden.

Vi har bara slappat hela dagen bortsett från en promenad längs stranden. Nu i kväll gick vi stranden norröver och stannade på restaurangen som hade flest gäster. Där var maten och servicen jättebra och priset var nästan ingenting.

Nu återstår det litet läsning innan det är dags att sova.
.

[Bild]

I natt har vi sovit riktigt bra båda två. Här är de flesta ortsbor muslimer så här smälls inga smällare eller skjuts några raketer för att skrämma bort de onda andarna som budisterna gärna gör i tid och otid.

Nu ligger vi skönt på varsin solstol och njuter av värmen och lugnet. Kent har redan tagit sitt första dopp för dagen. Vattnet här är betydligt varmare än på Phuket. Nästan för varmt för Kent man perfekt för mig.

Jag tragglar på med Jan Guillus bok Dandy. Den är inte alls lika bra som första boken i serien Brobyggarna men jag måste igenom den för jag har även nästa bok i serien med mig och den har fått lika bra kritik som Brobyggarna och den gillade jag verkligen.

Som ni märker finns inte så mycket att skriva om just nu, här händer ju inget. Jag undrar hur länge mitt rastlösa jag tycker att detta känns toppen. Kanske jag ska be Kent att vi hyr en moppe så att vi riktigt kan utforska ön. Tanken har slagit mig men jag håller lusten tillbaka så länge jag kan njuta av lugnet.
.

Jag känner mig nästan euforisk. Inte pga förälskelse eller droger som kanske är den vanligast orsaken. Nej jag är euforisk pga skönheten, lugnet och glädjen jag känner just nu över att äntligen åter vara på Koh Lanta.

Vi har badat i ett vatten som säkert var över 30 grader varmt. Vi har promenerat utmed stranden i solnedgången och vi har ätit en god Thaimiddag här på hotellet i kväll

Nu ligger vi trötta på sängen efter dagens äventyr och intryck. Klockan är snart 21:00 lokal tid och jag skulle inte tro att det dröjer länge förrän John Blund kommet på besök.
.

Nu är vi framme på Koh Lanta.

Båtresan med ett stopp på Phi Phi gick jättebra. När vi kom fram blev det naturligtvis problem med hotellet. Vi hade bokat (trodde jag) ett hotell på stranden vid Klong Dao Beach ca två kilometer söder om Saladan. Det stod det även på vår Voucher. Taxikillen skjutsade oss två mil söderut på ön när vi talade om vilket hotell vi skulle till. Dessutom drog han upp oss på priset 100%. Han var så trevlig och vi var så upptagna med vart vi skulle så vi glömde förhandla ett pris för resan. Det borde kosta max 200, han begärde 600 och vi gav honom 400 och sa -Åk. Glöm aldrig att göra upp om pris innan du får en tjänst utförd i Thailand.

Väl framne på hotelket såg vi att där ville vi absolut inte bo, stranden var stenig och hotellet låg för sig själv, det enda som stämde var att det låg vid stranden men vid fel strand, Klong Khong Beach dette den. Vi åkte tillbaka till Klong Dao och bokade ett nytt hotell även denna gång via Agoda ett hotell som heter DR Lanta Bay Resort, mycket fint.

Jaha, nu stod vi med två boningar och dubbla kostnader. Det var för sent att avboka första hotellet på Internet. Jag ringde då till Agodas kundservice och förklarade problemet. Efter lite samtal om hotellets felaktiga placering på deras bokningssite lyckades jag få dom att avboka kostnadsfritt. Jag måste säga att jag verkligen kan rekommendera Agoda för hotellbokning.

Jag måste också säga att jag känner mig riktigt nöjd med min egen insats. All kommunikation skedde naturligtvis på engelska på en ganska knackig förbindelse på vår Thaitelefon. Jag som säger att jag är så dålig på engelska, det är jag ju inte alls. ;)

Nu sitter vi och kopplar av på vår fina uteplats ca 50 meter från stranden. Kent med sin bok och jag med internet (mycket bra wifi här). Exakt som det ska vara.
.