Är ensam hemma i kväll, Kent är på fest med jobbet. Jag skulle också behöva en fest i kväll som piggar upp mig och får mina malande tankarna att tystna.

Har vi gjort rätt, eller har vi gjort fel. Stugan är såld i dag, kontraktet är skrivet och köpeskillingen är helt ok. Ja allt borde vara frid och fröjd nu, men varför då denna malande oro. Stugan har varit vår fasta tillflyktsort sedan 1987, dvs ganska många år. Stugan har upplevts inte bara av mig utan också av våra barn som vårt riktiga hem, deras föräldrahem. Det har jag sålt i dag och just nu gör det jäkligt ont.

Jag säger förlåt mig till mina barn och barnbarn. Var sak har sin tid, redan i morgon känns det kanske bättre.
.

Familjen samlad.
.

Kent fixar middag.
.