Petra skickar meddelande till mig för en stund sedan (sent för mig, kl 23:00).

-Vaken?
Ja, svarar jag och blir så orolig att jag ringer upp henne och undrar om något har hänt.
Nej, nej det har det inte säger hon, jag ligger bara och tänker på Thea - Tänk om hon är döv. Petra tycker att hon reagerar dåligt på ljud.

Så är det inte alls säger jag och talar om att hon blir rädd om något smäller till eller när jag startade dammsugaren i dag. Vi säger godnatt.

Så kommer det ett meddelande igen där det står. Det är väl jag som oroar mig i onödan, jag är ju så rädd om henne.

Helt otroligt att man kan bli så fäst vid en liten hund på bara några dagar.

Petra och Thea.
.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej   Den här bloggen uppdateras inte längre.  Vill du följa Kent och mig i vår vardag och på våra resor gå gärna inpå min nya blogg.   Kent och Annica på väg.  weandourtravelse    ...

Som jag har skrivit tidigare så har vi ju fått en ny liten familjemedlem, Ellens (vårt barnbarn) lilla son Charlie. I början av veckan blev han förkyld. Troligast blev han smittad av någon i familjen. Det är ju omöjligt att hålla barnen borta ...

Att gå tidigare i pension är det bästa beslutet Kent och jag någonsin har tagit. Nu har vi varit lediga över ett år och det blir bara bättre och bättre. Vi har alltid något på gång, det kan vara en resa, en fika på stan med några bekanta eller som ...

Jag vaknade riktigt tidigt i dag. Bredvid mig i sängen, kloss i kloss låg Kent och Thea och sov. Det såg så mysigt ut så jag skulle ta ett kort men jag ville inte tända lampan och väcka dom så jag knäppte med blixt i stället. Det var nog inte så up...

I dag har Thea varit till veterinären och opererat bort två mjölktänder. Det var hörntänderna som inte ville släppa. . Hon skötte sig exemplariskt. I väntrummet var det fler hundar men hon var tyst och satt lugnt och tittade. Matte och husse va...