I veckan har vi haft Tova och Dante hos oss när Petra varit bortrest. Det har gått jättebra men visst känns det att man är ovan med barn i huset hela tiden.
.

Kent skulle skjutsa Tova på innebandy i dag på förmiddagen och Petra skulle hämta Dante vid 11 tiden och efter det hade vi fullföljt vårt uppdrag som barnvakt för den här gången.
.

Jag hade planerat för en städdag hemma och Kent hade planerat att packa mm i sin mammas lägenhet i dag, hon har flyttat till ett äldreboende.

Nu blir det inte alltid som man tänkt sig. Jag ramlade på altanen i går och slog mig ordentligt. Jag undra vad jag skulle dit ut och göra i mina hala inneskor. Mina glasögon gick sönder, typiskt, jag gillar verkligen dom brillorna. Städningen skippar jag idag.
.

Ja nu blev det helt ändrade planer även för Kent. Han behövdes inte i sin mammas lägenhet, dom var redan tre stycken som skulle fixa där och fler behövdes inte. Vad Kent hade för önskemål om besöket i sin mammas lägenhet var det ingen som var intresserad av.

Det var väl inte helt fel för mig i alla fall, nu sitter jag och bloggar och funderar över livet och Kent städar och fixar här hemma i stället.
.

Jag kan inte låta bli att tänka på släkten, på vilka relationer vi har och vad vi tycker om varandra och varför.

Jag har en tre år äldre bror, en bror som är min allra bästa vän. En bror som alltid vill mitt allra bästa och som alltid visar glädje i min framgång. En bror som tar reda på vad jag vill, vad som känns rätt för mig, vad som är viktigt för mig mm. Det känns underbart och jag vet att det är sant, det har han visat mig vid många tillfällen genom livet. Det jag känner för honom är exakt detsamma, min brors framgång och lycka ger mig en riktigt stor och sann glädje.

Tyvärr är det inte så i alla familjer. I vissa familjer tror jag att det är missunnsamheten och illviljan som är den stora drivkraften. I vissa familjer kan det till och med vara så att nivån är så låg att man helt enkelt inte förstår vad som är det bästa.

Man pratar om att visa varandra vänskap, acceptans, respekt mm och det gäller naturligtvis inte bara i den egna familjen. Tyvärr tror jag att det finns familjer som inte ens kan stava till dessa ord, än mindre omsätta dom i handling.

Jag ser tyvärr båda sidorna i min släkt. (Kom ihåg att det är jag som ser det).

Stämningen och det som sker runt omkring påverkar inte mig. Jag är en stark person som alltid vet mitt värde (det har min underbara mamma lärt mig) så andras dumhet biter ingenstans på mig däremot kan jag känna stark empati med de som blir påverkade och berörda.

Kom ihåg, det här är mina ord och min sanning. Att läsa den här sidan det är ditt val.

Släkten är bara värst i ett fåtal familjer, tack och lov.
.

Thea på pensionat, visst låter det lyxigt. Jag ser framför mig en gammal fin gård någonstans på Jyllands västkust där bad och rekreation står högst på agendan.
.

Ja nu ligger inte Theas pensionat i Danmark men väl i Gnarp. Vi var dit och hälsade på i fredags och det kändes jättebra. Vi har också läst vad andra hundägare säger om stället och dom får mycket bra omdömen. Hon kommer att vara där när vi är i Thailand nästa år. Vi har bestämt att reser vi till platser där Thea inte kan vara med då blir det pensionat, jag tror att det är bäst och enklast för alla berörda.
.

Ibland åker vi in till stan för att rasta Thea på olika ställen.

Här är vi på grönområdet under Sundsvallsbron.

Livet som pensionär och nybliven hundägare är verkligen något att vara lycklig över.
.