Kent sover på soffan och jag tänker inte väcka honom. Jag känner mig riktigt pigg och vill inte vara uppe ensam, hans lugna snusande här bredvid känns ganska mysigt.

Det är inte så konstigt att jag känner mig pigg, jag sov nämligen till klockan 15:00 i dag, ja jag skriver inte fel. I går gick det bara inte att somna pga min värkande tå som gjort sig påmind nu igen. Jag tog en en värktablett och en sömntablett men de hjälpte mig inte att sova. Klockan 2 var jag uppe och fikade och tog då en till tablett, det är ju bara svaga insomningstabletter och den första fungerade ju inte, kanske var den gammal tänkte jag. Äntligen föll jag i sömn vid klockan 3 men innan dess hade jag lyckats få Kent klarvaken och han kunde inte somna om, han skulle upp klockan 5 och var rädd att sova över om han somnade om.

Jag vaknade till i dag halv 12 av att Kent stod bredvid mig vid sängen. När han ringt hem upprepade gången och inte fått något svar beslöt han sig för att på lunchen åka hem och kolla, en nätt tripp på drygt 6 mil blev hans lunchrast i dag. Klart att jag låter honom sova i soffan nu.

Petra ringde också i dag och det hörde jag och svarade. Vad vi pratade om minns jag inte. Hon ringde Kent efter vårt samtal och sa att jag lät så konstig, Kent förklarade situationen och sa att hon inte behövde oroa sig. Klockan 15 vaknade jag som sagt, och då blev det fart. Jag skulle ju baka två tårtor till klockan 17:00. Jo det gick bra och dom blev riktigt goda och vi hade så trevligt på Tovas kalas.

Den här händelsen var väl inte så rolig, vem vill sova bort en dag. Den är också ett bevis på att jag inte är så van att ta tabletter, hade jag varit det hade jag säkert inte blivit så nerslagen av två svaga insomningstabletter. Nu vet jag och får ta lärdomen att små tabletter kan göra stor skillnad, både önskvärda och inte önskvärda skillnader.

Ja ja, lite krämpor ska man väl ha när man kommit upp i åren. Jag kommer att tänka på Jörgens farmor Dagmar när jag skriver, "upp i åren". Hon är 93 år och hur pigg som helst, hon ser och hör lika bra som jag gör, hon har vad jag vet inga krämpor alls. Hon sköter allt själv i sitt stora hus, det hon får hjälp med är snöskottning och gräsklippning. Hon köpte en ny BMV i 500-serien härom året som hon kör själv, året runt. Härom veckan var hon i Hudiksvall på tjejträff en kväll och fick skjuts hem mitt i natten, hon hade nog tagit något glas vin eftersom hon inte körde själv ;). När jag känner mig gammal och nött tänker jag på henne, jag har nästan 40 fina år kvar innan jag är i hennes ålder och hon tänker vara kvar många år än. Hon är en fantastisk underbar och beundransvärd kvinna. Som henne vill jag leva :)

Håll med om att hon är fin.
.

  Hej   Den här bloggen uppdateras inte längre.  Vill du följa Kent och mig i vår vardag och på våra resor gå gärna inpå min nya blogg.   Kent och Annica på väg.  weandourtravelse    ...

Som jag har skrivit tidigare så har vi ju fått en ny liten familjemedlem, Ellens (vårt barnbarn) lilla son Charlie. I början av veckan blev han förkyld. Troligast blev han smittad av någon i familjen. Det är ju omöjligt att hålla barnen borta ...

Att gå tidigare i pension är det bästa beslutet Kent och jag någonsin har tagit. Nu har vi varit lediga över ett år och det blir bara bättre och bättre. Vi har alltid något på gång, det kan vara en resa, en fika på stan med några bekanta eller som ...

Jag vaknade riktigt tidigt i dag. Bredvid mig i sängen, kloss i kloss låg Kent och Thea och sov. Det såg så mysigt ut så jag skulle ta ett kort men jag ville inte tända lampan och väcka dom så jag knäppte med blixt i stället. Det var nog inte så up...

I dag har Thea varit till veterinären och opererat bort två mjölktänder. Det var hörntänderna som inte ville släppa. . Hon skötte sig exemplariskt. I väntrummet var det fler hundar men hon var tyst och satt lugnt och tittade. Matte och husse va...