Direktlänk till inlägg 2 januari 2014

Rädda fåglar flyger inte!

Av Annica och Kent Lindholm - 2 januari 2014 16:41


Rädda fåglar flyger inte, dom sitter osäker på sin gren och avvaktar.

Nu flyger jag äntligen igen. Det har tagit drygt ett år att hitta tillbaka till den inre tryggheten. Varför skriver jag så här, - Jo det ska jag berätta för dig. Nu flyger jag, nu törs jag!

Många är ni säkert som undrar varför jag slutade på Telia. Jag som hade ett så bra och välavlönat jobb. Så här var det - Jag stod bara inte ut längre. Telia kanske inte heller stod ut med mig, vem vet, det var kanske ömsesidigt. Nu pratar jag inte om Telia som helhet, jag pratar om den delen av företaget där jag var anställd dvs Kundtjänst Privat.

Jag har alltid trott på människor, trott på deras möjlighet att lyckas men då måste man först och främst skapa en trygghet. Man måste vara väldigt tydlig, ibland till och med övertydlig i sin organisation. Man måste ha en mycket tydlig struktur. Man måste ha mycket tydliga spelregler, vad är ok och vad är inte ok för att vi ska lyckas. Man kan vara stenhård med sin struktur, man kan tydligt visa alla, man kan peka med dela handen.

Man måste också ha en Vision, en tydlig vision som visar vart vi vill nå. Visionen måste vara gemensam. Alla måste känna i magen, i hjärtat i hjärnan att det här är rätt, att jag som individ vill nå samma mål som mitt företag. För att få alla med på tåget gäller inte hårdhet och övertydlighet. Här handlar det om att skapa förståelse, här handlar det om att ge den insikt som är nödvändig för var och en, nödvändig så att vår Vision blir vår gemensamma. Här handlar det om tålamod och tid.

Målet, framgången den skapas av kollektivet, dvs individen. Här måste alla få synas, höras och beröras. Alla måste få känna att de bidrar på ett positivt sätt. Här måste man släppa på tyglarna och lita på individen, lita på det självklara att alla vill lyckas. Man måste ta fram stytal som visar vart vi är på väg. Man måste hålla fast vid sina styrtal, man måste inse att alla kan och vill men att vi tar olika lång tid på oss att nå målet. Man måste vara otroligt mjuk och tålmodig, men måste skapa glädje. Kultur!

Hur jobbade vi inom mitt gamla företag. - Jo precis tvärt om.

Vi hade en otydlig organisation. Ingen riktigt långsiktig struktur. Vi var inte bara otydlig, vi var också fega. Vi sade inte alltid på ett tydligt sätt vem vi var till för och varför. Vi var med andra ord mjuk och otydlig med vår struktur.

Vi hade en Vision, en vision som vi säkrade att alla kunde. Vi glömde att säkra att alla köpte den, dvs att det kändes rätt i mage, hjärtat och hjärna på var och en.

Vi hade tydliga mål, men dom ändrades hela tiden. Ändras målet ändras styrtalen. Mot individ var vi otroligt kortsiktiga. Det som var viktigt i dag var inte viktigt i morgon, då var det något annat som det var fokus på. Vi skapade rädda och osäkra individer som inte mådde bra. Vi var supertydliga i vår uppföljning av aktuella styrtal. Vi var stenhårda, stenhårda och osympatiska i dialogen när vi tog fram handlingsplaner allt för att snabbt nå resultat. Individuella handlingsplaner som var och en måste ställa upp på, något alternativ eller gemensam dialog existerade inte om än vi sa att det var så.

Det jag vill säga med detta är. - Var hård med din struktur (organisation, aktiviteter, tidplaner mm) men mjuk i din kultur (empati, värdegrund, människosyn mm).

I dag mår jag så mycket bättre. I dag har jag fått tillbaka glädjen! Jag kan flyga, jag är inte rädd ;)

Kom ihåg att ovan är min sanning, kanske bara min sanning.

 
 
Petra

Petra

3 januari 2014 18:16

Bra skrivet !!

http://Pelinn.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Annica och Kent Lindholm - 7 augusti 2019 16:57

  Hej   Den här bloggen uppdateras inte längre.  Vill du följa Kent och mig i vår vardag och på våra resor gå gärna inpå min nya blogg.   Kent och Annica på väg.  weandourtravelse    ...

Av Annica och Kent Lindholm - 22 februari 2019 18:57

Som jag har skrivit tidigare så har vi ju fått en ny liten familjemedlem, Ellens (vårt barnbarn) lilla son Charlie. I början av veckan blev han förkyld. Troligast blev han smittad av någon i familjen. Det är ju omöjligt att hålla barnen borta ...

Av Annica och Kent Lindholm - 11 februari 2019 15:22

Att gå tidigare i pension är det bästa beslutet Kent och jag någonsin har tagit. Nu har vi varit lediga över ett år och det blir bara bättre och bättre. Vi har alltid något på gång, det kan vara en resa, en fika på stan med några bekanta eller som ...

Av Annica och Kent Lindholm - 2 februari 2019 07:24


Jag vaknade riktigt tidigt i dag. Bredvid mig i sängen, kloss i kloss låg Kent och Thea och sov. Det såg så mysigt ut så jag skulle ta ett kort men jag ville inte tända lampan och väcka dom så jag knäppte med blixt i stället. Det var nog inte så up...

Av Annica och Kent Lindholm - 31 januari 2019 18:58

I dag har Thea varit till veterinären och opererat bort två mjölktänder. Det var hörntänderna som inte ville släppa. . Hon skötte sig exemplariskt. I väntrummet var det fler hundar men hon var tyst och satt lugnt och tittade. Matte och husse va...

Annikas nya blogg

Kent och Annica

   

  

Kul att just du tittar in.

 

Den här bloggen kommer vi att fylla med det som händer i vår vardag. 

 

 

 

Fråga oss

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29 30 31
<<< Januari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Min Gästbok

På vägarna med husbilen

 

Ofta på väg, både i Sverige och utomlands


Ovido - Quiz & Flashcards