Petra skickar meddelande till mig för en stund sedan (sent för mig, kl 23:00).

-Vaken?
Ja, svarar jag och blir så orolig att jag ringer upp henne och undrar om något har hänt.
Nej, nej det har det inte säger hon, jag ligger bara och tänker på Thea - Tänk om hon är döv. Petra tycker att hon reagerar dåligt på ljud.

Så är det inte alls säger jag och talar om att hon blir rädd om något smäller till eller när jag startade dammsugaren i dag. Vi säger godnatt.

Så kommer det ett meddelande igen där det står. Det är väl jag som oroar mig i onödan, jag är ju så rädd om henne.

Helt otroligt att man kan bli så fäst vid en liten hund på bara några dagar.

Petra och Thea.
.